onsdag 27 augusti 2008

Hmmmm

Man kan ibland vara lite vitsig och försöka förmedla sin känsla genom att anspela på en låt... så jag tänkte försöka kopiera det konceptet nu och på det här viset sammanfatta vad jag känner inför att det snart är dags att gå till jobbet:




Fast det ska erkännas att grabbarna har mycket mer energi än vad jag har just nu... ;-)

tisdag 26 augusti 2008

Att dra något gammalt över sig...

... det har min katt gjort på den här bilden. Jag tycker det är så himla gulligt att komma hem, och se en tass sticka fram under en kudde, ett täcke eller några kläder. Så här gott sover väl aldrig vi människor?

Nu ska jag snart ta på mig något gammalt, nämligen min uniform och dra till jobbet. Och eventuella nya läsare av bloggen, alla associationer till något ekivokt, sexigt och utmanande som kan komma igång av ordet uniform. Ni får tänka om. Min uniform är nog mer den totala motsatsen till alla dessa ord. Möjligen är den utmanande i sin totala tråkighet ;-)

torsdag 21 augusti 2008

dagens sanning...

... är att mot mensvärk finns ingenting som fungerar så bra som ipren.

Tror det är dags för mig att be om remiss till gynekolog eller nåt sånt för att utreda varför jag har såna enorma smärtor. Det går liksom från noll till hundra... jag vill spy, magen svullnar upp och jag har en hejdundrande huvudvärk.

Det är inte lika illa som i högstadiet då jag svimmade varje gång jag hade mens- till klasskamraters och lärares stora förvåning och fasa. Sen blev man uppburen till sjuksyster- som fick ringa pappa som kom och hämtade hem mig.

Sedan började jag med preventivmedel och det tog bort en del av smärtan. Nu är jag utan och måste be om hjälp igen.

Hur kan det finnas kvinnor som tycker det är trevligt att ha mens?

måndag 18 augusti 2008

Men allvarligt!!

Det har kommit till min kännedom att det finns människor som inte riktigt vet skillnaden mellan klezmer och balkanmusik.... så här kommer en video som förhoppningsvis kan vederlägga skillnaderna.

Och med det avrundas nog mises kulturvecka!!

Kan inte bestämma mig...

Surfade lite på youtube och kollade efter olika etnofavoriter... tex Kalman Balogh den stora cymbalomvirtuosen... och då hittade jag det här. Balkan goes flamenco... jag vet inte alls vad jag tycker om det här. Det känns som att jag endera kommer att drömma mardrömmar om det inatt- eller så kommer jag att somna lycklig och vakna utvilad. Vad säger ni??

Inspiration

Om du någon gång funderat på att fråga mig- hur fan kom du på det här?? Så kan svaret vara: jag lyssnade/kollade på något sånt här innan. Vet inte riktigt varför, men jag får en jävla fart i hela kroppen och hjärnan går på högvarv av tex Goran....

torsdag 14 augusti 2008

Kluven...

Ni trogna läsare av min blogg har säkert noterat att jag hyser känslar av det lite mer än ljumma slaget för gamle Jeffan.

Men det är ju det här med avståendet.... och att det är lite svårt med språförbistringar och sånt... så jag har börjat se mig om efter en annan karl.

Jag diggar ju starka och känsliga män. Män som kan visa känslor.

Och det för mig in på min nya fling. Ara Abrahamian. Jag har idag läst olika tidningar om hans insatser i brottningsvärlden. Jag har skrattat. Lidit med honom för att sen fyllas av beundran. Ett rent ursinne är något av det vackraste som finns. Detta säger jag inte ironiskt, utan jag menar det faktiskt på allvar.

Det är så lätt att trycka undan ursinnet, ilskan.. känslan av att känna sig fel behandlad. Ofta fylls man av beundran för sig själv för att man var så duktig på att hålla masken. Att man teg och led i tysthet. Jag är dock helt säker på att man mår bättre av att få utlopp för sin ilska.

Ibland sägs det att våld är vackert. Jag skulle vilja säga att det våld som ibland kan frambringas av ett brinnande engagemang har sin egen skönhet. Kanske tycker jag det för att jag vet hur jävla skönt det känns när man fått fysiskt utlopp för sin ilska. Man kan spöa upp en kudde, sparka på en sandsäck eller springa tills man kräks och under tiden man gör det så låter man hjärnan koka över av ilska.

Och sen råder total frid.

Därför gillar jag Ara idag.

Och jag hoppas verkligen att han aldrig kommer att skämmas över att han visade sin ilska så öppet. Han gjorde exakt det han kände att han ville göra - och då var det rätt.

Förutom att det på många andra vis är otroligt coolt att kasta en medalj i marken. Go go go!